gunkael

Hej igen!
Förra helgen tillbringade jag i Karungi. Det är alltid roligt att träffa barn, barnbarn och barnbarnsbarn och alla som hör till. Men nog är man lite till åren kommen när man fått barnbarnsbarn. Det var dop. Väldigt fint !
Den dagen som jag skulle åka jäktade jag som tusan. Gick till Pellohallen tre gånger. Antagligen hade jag så bråttom så jag hann inte göra bort mig.
När jag satt på bussen i Hedenäset upptäckte jag att min ryggsäck fastnat på något mystiskt sätt. Jag jobbade och jobbade. Jag hade 14 kattor i ryggsäckken, så det blev ett riktigt kattrakande, konstigt att inte chauffören hörde ljuden. Däremot frågade han vad jag sysslade med. Jag kröp nämlingen runt ,under och bakom sätet, på golvet alltså. Jag tänkte att kanske chauffören hade något som man kunde skära av remmen till ryggsäcken, i värsta fall alltså. Jag jobbade och jobbade och kissarna
skrek. Just innan jag kom fram till hållplatsen i Karungi lossnade remmen. Den hade på något sätt trasslat sig in i bilbältet. Ja, jag var riktigt svettig.
Det fanns många vårfåglar neråt Haparanda. Här i Pello var det fullt med snö.
Nu idag har vi alla möjliga fåglar på ängen, mest skrikiga skrattmåsar. Men det är svanar, tofsvipor, storspov, gräsänder björktrast , jag har inte lokaliserat alla än.
I går kväll hade jag en skräpmajbrasa. Jag är lite av en pyroman ,så jag fortsatte att mata på brasan idag också. Kanske i morgon också. Det är väldigt lite snö nu. Stora drivor vid ladugården förstås.
I morgon ska jag rusta mig med kikare och se om man kan se någon sällsynt flygare. Kaffegöken har nog inte kommit än och inte hoppjerkan.
Jaså visste ni inte att dessa fåglar finns. Läs fågelböckerna lite bättre !
Inspirationen tryter nu så jag måste nog avsluta mina funderingar.
Hej svejs fågelskådare och alla andra. Om det finns något att kommentera så var snäll och gör det.  Obs!Katterna som jag har hemma har repat sig efter äventyret.